Alla inlägg under maj 2010

Av Lotta - 31 maj 2010 21:01

än bäbis-eklöv såhär års?

  De är ju toksöta! Ungefär som kattungar eller hundvalpar, man blir kär vid första ögonkastet! Vill bara ta med sig dem hem.  

 


Stora ekar är mäktiga och vackra

   


  En av de vackraste tallarna..


Där regnbågen slutar finns guldet...

 

Av Lotta - 25 maj 2010 21:17

Var på Medveten vandring häromkvällen. Något jag verkligen varmt kan rekommendera. Gick dit med tröttheten utspridd i varje lem i kroppen, näsan rinnande och halvfrusen. Kom hem med ett lugn stort som havet och en styrka som höll i flera dagar.

 

Tre timmar en kväll i skogen gick ruskigt snabbt. Invirad i en filt traskade jag runt bland naturens krafter och sög i mig. Tyst eftertänksamhet blandat med prat och skratt och trädmeditation samt lite kallt kaffe! Att det kan skänka så mycket styrka!?!


Tillsammans skapade vi en text som blev en dikt:


Jag vill åka till Nya Zeeland!
Även där finns vackra, döda träd.
Nu vill månen berätta något,
kanske att den finns och syns fast det är ljust.
Träden visar och står för styrka och trygghet,
som ger vi-känsla.
Mycket jordkänsla och energi från naturens kraft
ger dig läkning och styrka.


   





















Min utpost för att samla mina tankar

 

Av Lotta - 23 maj 2010 20:07

Jag har dödat ett djur. Ja inte en liten ettrig pissmyra eller en äcklig mördarsnigel. Nej, utan en vacker, skadad stackars skogsduva. Det var verkligen inget jag valde. Inget jag ville. Jag var tvungen. En VARNING måste utfärdas här för känsliga läsare! Ni bör sluta läsa här och istället kanske läsa något annat inlägg med positivt innehåll (tror ni kan välja vilket som helst annat inlägg då). Eller ägna er åt en rolig bok eller något kul TV-program. Ja vad som helst utom att läsa vidare här nedanför.


Var ute på den vanliga promenadrundan. Väl kommen halvvägs var det ett fasligt fågelliv en bit in i skogen. Såg en duva som flög iväg och en skata som satt kvar på marken och pickade i sig..mat? Gick vidare, men stannade snart. Något kändes fel. Riktigt konstigt. Så jag vände och gick tillbaka. Skatan satt kvar fortfarande pickandes i marken. Hm..undrar vad den äter? Tog ett resolut kliv över diket och styrde stegen mot den nu flyende skatan.


Väl framme ser jag en fågelkropp. Med ett rött blodigt köttstycke. Ser först inte riktigt hur allt hänger ihop. Men efter en stund går det upp för mig att ur det röda blodiga sticker något ut. En näbb. Ser ett öga. Hela huvudet är en köttig rund boll med ett öga, en näbb. Och den andas. Neeej!


Jag inser att jag måste. Nej. Jag vill inte. Jo jag måste. Tar mig ut till vägen igen och letar sten. Måste gå en bit för att hitta en tillräckligt stor. På väg tillbaka med en bumling i famnen ser jag att skatkräket är tillbaka. Jag skyndar mig att skrämma hemskingen och ställer mig sen att titta på den lilla kroppen som andas snabbt men jämnt. Tittar ut mot vägen och undrar var alla hundägare egentligen befinner sig. De som jag alltid möter. Idag har jag inte mött en enda. Varför är de inte här och befriar mig från denna hemska uppgift? Jag vill inte vara bödel i denna otäcka skatskog!


Lyfter stenen och mer släpper än kastar stenen ner mot duvan. Vänder mig snabbt och viker mig dubbel. Magen går runt. Andas. Andas lugnt nu. Reser mig sakta och vänder mig om. Stenen är blodig. Fågeln lever. Tar snabbt upp stenen igen och dänger den hårt ner mot skogsduvans sargade kropp. Vänder mig åter bort och fokuserar på att andas. Stenen har hoppat åt sidan och jag ser fortfarande duvans lilla guppande mage. Upp ner. Upp ner. Men snälla! Låt den dö. En tredje gång kastar jag stenen mot duvans kropp. Samma procedur. Jag står dubbelvikt med magen i uppror och vet att jag kan inte göra annat. När jag vänder mig om den tredje gången är fågeln äntligen stilla. Allt är stilla. Ett lugn sprider sig inom mig. Jag klarade det. Skogsduvan har frid. Skatan är borta och jag vill aldrig se den mer.


Sakta går jag vidare på min promenad. En promenad som inte är som alla andra.

Av Lotta - 23 maj 2010 13:47

Så blev vi äntligen med katt igen. =) Det bara liksom blev så. Hon behövde ett hem och vi behövde en katt. För att bli hela igen efter höstens stora sorg. Å fin är hon, vår nya lilla skatt (D-kullen). Sällskapssjuk och go'.

Efter lite oroligheter vid hitflyttningen verkar hon ha lugnat sig och vet var hon bor. Att det blev en fin skogkatt var ju kul men endast en slump! Känns nästan föör fint för oss som inte har några tankar på utställning o sån't. Men hon trivs o vi trivs så det är väl gott så.


Nyligen inflyttad..

 

Så det är här jag ska bo..

 

Du - matte?

 

Av Lotta - 16 maj 2010 20:09

..solen skiner, människor är glada, vinterbleka och värmetörstande. Strosar runt utan mening eller mål - eller kanske med bägge - sitter på gräset, på uteserveringen, på kajkanten eller fiskar i strömmen. Jo, mötte sommar'n i Stockholm igår. Tillsammans med trevliga gamla vänner. Minnen blandade med uppdateringar i nutid, skratt blandat med allvar, möten blandat med avsked. Den första sommardagen i Stockholm.


Kungsträdgårdens blommor. Jag älskar tulpaner!

  

  Efter en lärorik och bra guidning på Medeltidsmuseet gick vi vidare till Gamla Stan.. 


Fick veta att en del av Prästgatan hetat Helvetesgränd för att Storkyrkans torn skuggade gatstumpen! Men av någon anledning ville ingen bo på den gatan..



På Prästgatan finns Gamla Stans äldsta port:

 

..åtminstone säger vi att det är den tills historikern kollat upp fakta ;)


VIP som vi var med egen guide o allt, gled vi smidigt förbi kön in i Storkyrkan och fick anekdoterna kring Sakt Göran o Draken ihop med historik om kyrkan. Ser ni älghornen på drakens rygg?


Originalet här (nedan), som för övrigt inte är originalet, lät kyrkans män måla för att påvisa fenomenet de kallade Guds vrede när kungen rånade kyrkan! Vetenskapsmän har en lite annan förklaring till ringarna på himlen över Stockholm.

 


Efter viss beslutsångest då vi provat två alternativ till fik hamnade vi på kajkanten med varsin glass, chicka brudarna och coola historikern tillika rockstjärnan och så lilla jag!

 

Dagen avslutades högt.

  Med härlig vy över stan o dess vatten.

  Med vind i håret.

 

Tack Stockholm, solen o mina härliga vänner för en underbar dag!   

Av Lotta - 11 maj 2010 13:31

Joshua Radin - I'd Rather be with You


För den som gillar klassiskt samt vackra bilder..


Jag hade en period när jag lyssnade mycket på klassisk musik. Det är länge sen nu, men favoriten var då.. Carl Orffs Carmina Burana o Fortuna.


Av Lotta - 4 maj 2010 20:47

Nu börjar de första björkarna slå ut..

  medan andra träd tar längre tid på sig..

     


och runt träden på marken lyser sipporna vita..

    Våran lilla skog är aldrig så vacker som just nu..

 

Skapa flashcards