Höstsvamp 

Bryggan

En av tre

Dagg 

Vy mot sjön

Höstlöv

Sveaborg 

­Hösthelg i stugan. Det finns inte mycket som är så lugnande för själen som ett besök i stugan under hösten. Färre grannstugor som är bebodda, nästan inga båtar som drar förbi på sjön, solen lyser klart men ändå med ett behagligare lite mindre starkt sken, än på sommaren. Färgerna är sprakande gula, röda, orangea och gröna. Morgonyogan på bryggan med ett avslutande dopp i sjön byts ut till en morgonpromenad i duggregn före frukost. Uppfriskande och härligt. Underbart att ligga och titta på brasan tills man somnar och sen på morgonkvisten vakna till 18 grader, smyga upp o dra på sig en tröja o tända i spisen igen.. 

Annars handlar det mest om att bära stockar, klyva ved, stapla densamma, släpa ris, bränna ris och bestämma sig för om man ska basta eller inte! Här sätter man inte på bastun, som hemma. Bodde en gång i kollektiv med bland annat en finne som var förundrad över hur vi i Sverige sätter på allting. Vi sätter på kaffet, sätter på potatisen, sätter på TV’n, ja det mesta kan man sätta på. Det han först hade hört att man sätter på var tjejer.. Nej, här tänder man bastun. Eller möjligtvis lagar fast. För en eld sätter man i alla fall inte på!

Vi hade bestämt att hoppa över bastun första kvällen, det var ändå ingen som orkade. Men vid sjutiden kunde jag inte hålla mig längre:

         - Jag går ner och tänder i bastun..

         - Men vem ska basta då?!

         - Jag!

Det slutade med att alla bastade i skymningen, med ett stearinljus på golvet i den vedeldade bastun för att överhuvudtaget hitta till laven. Och för varje gång vi klev ner i vattnet var det allt svårare att se stigen upp igen. Men mysfaktorn var hög. Första kvällen blev det stegen ner i vattnets 13,5 grader. Sakta och huttrande. Dag två var man redo för bomben!

Hann även med att vara lite kulturell i huvudstaden Helsinki. Där har de Picasso-utställningen Pablo. Med lite fantasi kunde man nästan se vad tavlorna föreställde!