Så var en tuff vecka till ända. Det började med den värsta helgen i mannaminne. Eller i mitt mannaminne då..som kanske inte alltid är så där alldeles skarpt. Trodde väl aldrig en liten kattstackare kunde få en så otroligt vek och känslosam. Jag har ju begravt husdjur förr. Men det är inte riktigt samma sak att hitta en död hamster i buren efter 1½ års hemvist i familjen som att se sin 4 månaders kattunge ligga och dö på köksgolvet. Jag trodde och hoppades i det längsta att antibiotikan skulle börja verka och ge lite krafter tillbaka till lilla Zally. Men till slut var även jag tvungen att inse att bara ett under kunde rädda henne - vilket gubben min vid det laget redan insett och även påpekat många timmar tidigare. Turlig nog var barnen utflugna till kompisar just när jag började inse fakta. Det är nog ingen höjdare att se sin mamma ligga och hulka på köksgolvet bredvid en döende katt.

Begravningen skedde i stillhet nere i skogen där alla gatans bortgångna husdjur ligger. Med sig fick hon lite blommor, blomblad och två teckningar ritade av minstingen. Graven pryddes sen med höstens senblommande växter och vackra kvistar med löv i sprakande gula och röda nyanser. Det som började som en lerig blöt grop blev till en riktigt vacker höstprydd grav faktiskt. Må du vila i frid Zally.

Efter känslochocken orsakad av bortgånget älskat husdjur var det inte helt lätt att koncentrera sig så kallade 'viktiga' saker som tentor och studier. Men verkligheten har sin gång även vid de sämsta tillfällen så det var bara att ta tjuren vid hornen och se till att göra de två tentorna som gick av stapeln denna vecka. Så nu är de avklarade och det känns skönt! Hur man än vänder och vrider på det så är det nog bra att det går framåt hela tiden ändå. Man kan inte stoppa det snurrande hjulet. Inte ens vid de gyllene tillfällen man gärna skulle vilja stoppa tiden och hålla en sekund i sin hand för evigt...

Halloween och Alla helgona går hand i hand numera. Själv har jag inget större problem med det. Tänker att eftertanken vid graven är nyttig konstrast till halloween-fester och även vice versa. Man måste inte bara vara allvarlig och tänka på de döda utan får ha trevligt också. I vissa kulturer har man fest på gravplatsen för att fira de döda. Det låter som en sund tanke tycker jag. Hur som helst kommer de ändå aldrig tillbaka till vårt liv och jag tror att de vill att vi som fortfarande lever ska ha ett trevligt liv och även kunna tänka på de döda i trevliga stunder. Inte bara i stunder av nattsvart mörker. Det är väl inte så de vill bli ihågkomna?

Nu tänker jag ha en vilosam och stärkande helg efter sista veckans alla påfrestningar. En helg med både fest och eftertänksamhet vid graven.

Trevlig Alla Helgona-helg och glad Halloween!