Avslutningen...

Startade från solkusten vid lunchtid i linne och solhatt. Här var rart soligt väder som alltid. Jag körde den första biten ner till Brahehus där jag gjorde en riktigt hemsk parkering så halva styrkan fick klättra över till bilens andra sida för att ta sig ut! Det kunde de gott göra tyckte jag, lite gymnastik efter två timmars stillasittande är alltid bra för kroppen. Men den fick jag äta upp minsann. Eftersom jag var sist tillbaka till bilen hade förare nummer 2 redan parkerat om bilen. Nu så att jag inte kom in på min sida.. Där satt de i bilen och fnissade i kapp. Tack för den kära vänner ;-) Resten av resan spenderade jag muttrandes i baksätet.

Nåja, väl framme i Götet höll vi på att blåsa bort så det var tur att man fått med nå’n tröja nå’nstans bland bagaget som annars bestod av biljetter, vattenflaska och två nektariner. Blev glatt överraskade av parkeringskostnaden. En annan som aldrig tar bilen till Stockholm för att det kostar från 30 kr/tim och uppåt att parkera trodde de skojade när det stod löjliga 6 kr/tim. Härliga Göteborg! Ja, så hela notan gick på 32 kr. Trodde vi då. Senare skulle vi upptäcka att parkeringslappen saknades när lisan var där. Vi hade en bot på 400. För saknad avgift. (Men vi betalade ju!!) Lappen måste ha flugit ur bilen när vi gjorde ett stopp för ompackning vid densamma på väg till arenan. Vad ska man säga? Att Göteborg är blåsigt värre…

Vi gick på förfest på restaurang Parken där vi inhandlade tröjor av en sann tröjskojare. Så’na där som bara finns på större festivaler och konserter och som inte har riktigt rent mjöl i påsen men istället har billiga tröjor. Det gillar vi. Maten var god och mättande, ja i alla fall när vissa varit över på andras tallrikar och gjort rent hus. Sen var det dags att ta reda på om Ulleviarenan stod där den skulle vilket den faktiskt gjorde. Lugnade av det faktumet och av att det stod U2 och inte Sven-Bertil Taube på affischerna strosade vi vidare bland alla andra 360-besökare och hittade till förfest nummer 2. Det var ett litet mysigt café där vi slog till med varsin cappucino, alla utom stackar’n som inte dricker kaffe.

Äntrade så äntligen arenan vid halv åtta-tiden. Eftersom vi hade spridda platser (alla i sällskapet hade ju inte så´n flax att man kunde byta till sig rätt platsbiljett…det hade för övrigt varit lite krångligt för en annan eftersom den fjärde platsbiljetten var på motsatt långsida..) så fick jag ensam leta mig fram till rad 26 plats 457 sektion R1. Det var lättare sagt än gjort. Eller. Det var säkert inte så svårt om man gjort rätt från början. Men man hittar inte den platsen hur man än letar inom sektion P1. Jag trängde mig in och fick folk att resa sig och letade som en tok efter 457. Ända tills någon var snäll nog att upplysa mig om att jag var på sektion P1. Sen gjorde jag exakt samma sak fast inom sektion Q1. Jag menar varför lära av sina misstag? ABCDEFGHIJKLMONPQRSTUVWXYZÅÄÖ (bara kollar att jag verkligen kan alfabetet).

 Väl framme på min sittplats kunde jag så beundra det mastodonta scenbygget som mest liknade en bläckfisk med fyra armar fast det skulle föreställa en rymdstation, trodde jag, fast läser att det är en "claw".  Läckert. Mastigt. Ofattbart. Snowpatrol var i alla fall snälla nog att vänta på att jag hittat min plats och drog sedan igång klockan 20.00 Ett bra band, bra förband och söt sångare (åtminstone på håll..;-) ). Två igenkänningslåtar och resten helt ok. Efter 40 minuters brittisk pop/rock  invaderades sen scenen av svartklädda scenmyror som for runt överallt. I väntan på kvällens huvudattraktion lyckas så småningom vågen gå hela varvet runt Ullevi 4 gånger. Rätt mäktigt.

Och vad ska jag säga om U2? Gå och se konserten. De spelar ikväll också. Och resten av sensommarn, fast inte i Sverige då..Finns kvar biljetter till Gelsenkirschen, Corzow och Chicago.

Aftonbladet rapporterade minut för minut. Läs mer här.

Expressens recension.

Min recension:

Bästa låt:  Stuck In a Moment
Ståpäls:  Where the Streets Have No Name
Magisk:  With or Without You
Mest stämningsfulla:  Moment of Surrender
Bästa tryck:  Vertigo
Närmast tårar:  One
Bästa sämsta låt:  Desire
Mest uppoppade:  I’ll Go Crazy if I Don’t Go Crazy Tonight
Mest publiksång:  Pride

Efter en otrolig show på all sätt och vis var det hela över strax innan midnatt. Vi följde strömmen ut ur arenan och hittade bilen där vi ställt den. Med lapp under vindrutetorkaren. Äntrade baksätet även denna gång, nu ganska nöjd med att slippa köra. Efter lite trix och trängsel bland andra hemvändande snirklade vi oss ut ur sta’n och hittade E4:an norrut. Hemma redan strax efter 4. Och det var ju då jag skulle sova…

Fantastisk. Färgglad. Häftig. Underbar. Magisk.

M  A  G  N  I  F  I  C  E  N  T